Inget ont som inte för något gott med sig!

Veckorna som gått har varit minst sagt speciella. Återhämtningen från operationen har gått förvånansvärt snabbt och i nuläget är det inga problem att stötta på benet. Nu gäller det bara att komma igång med träningen också. Redan på tisdag tas stygnen bort och då kanske det känns lite rörligare. Just nu är det fortfarande lite stelt när jag ska böja på benet.

Jag vet inte vem som har roligast...?! 

Johan har ju varit bortrest och kommer äntligen hem idag! Men i och med det har jag fått massor med hjälp av nära och kära. Mormor och morfar har ställt upp och hjälpt till en hel massa. I början av veckan var morfar ledig och var här hos oss och hjälpte till med Jacob men han hann även måla om hela Jacobs rum. Så nu kan vi snart ställa in Jacobs säng där och se om det funkar redan nu att han sover i eget rum.

Vi har sovit i Nygård några nätter den här veckan och det har gått bra att sova borta. Jacob har somnat som vanligt på kvällarna vid åtta/nio-tiden efter kvällsmålet och sovit ganska bra. Jag har fått flytta över honom till min säng mitt i natten men han har somnat om efter en stund och vaknar vid sju-tiden på morgonen.

En vecka efter operationen!

Nu har det redan gått en vecka sedan knäoperationen och det känns bättre än väntat. Jag kan stötta helt okej på benet och det hugger inte längre lika mycket i baksidan som det gjorde i början. Eftersom mina egna senor inte räckte till och de fick ta lite från frysen på sjukhuset får jag nu käka ganska starka penicillin-piller. Ska bli riktigt skönt när de tar slut! Förhoppningsvis kommer knät att fungera lika bra ändå på lång sikt. Mitt mål är ju att någon gång kunna lira lite boll igen. Men det är ingen ide att ha för bråttom.

Den här veckan har pappa/morfar varit hemma i två dagar och hjälpt oss. Jag och Jacob har även sovit hemma hos dem. Men på dagarna har vi åkt hit hem och grejat i Jacobs rum. Nu är det vitt och vi kan istället pynta med färger på andra saker. Så bort med den vinröda fondväggen som fanns därinne förut.

Nu kunde vi äntligen lyfta in de möbler som vi köpt för gammelmorfars doppresent.

Imorgon hoppas jag och Jacob att vi kommer iväg till vänner som precis har fått en liten ny familjemedlem! 

Efter knäoperationen

Det här hade jag inte riktigt räknat med. Nu är jag sjukskriven i fyra veckor. Sjukskriven från vadå kanske man kan undra? Jo, från min mammaledighet. Läkaren gjorde bedömningen att jag inte kan ta hand om mitt barn med nyopererat knä. Oj, så rätt hon hade. Man har nog med sig själv efter en operation, som hon så vist uttryckte det. För en gång skull var försäkringskassan helt OK att ha att göra med. Mitt sjukintyg var redan inskickat digitalt av läkaren och det var bara att gå in och sjukanmäla sig själv. Det var intressant att beskriva varför jag inte kan ta hand om mitt barn. Jag kan ju i nuläget inte ens gå själv så att bära på ett barn eller lägga honom i vagnen, leka med honom på golvet eller bara byta blöja eller trösta är svårt just nu.

Den här känslan av att inte vara kapabel att ta hand om Jacob är oerhört frustrerande. Jag vill ju instinktivt plocka upp honom när han är ledsen eller precis har vaknat. Förhoppningsvis tar det inte fyra veckor innan jag på ett någorlunda sätt kan återgå till vård av barn igen. Idag har jag mamma/mormor som jobbar hemifrån och hjälper till med det jag inte kan göra själv. Igår hade vi moster och kusin Livia som hjälpte till.

Till råga på allt åker Johan till Andorra på lördag för en veckas skidåkning. Jag och Jacob tar kanske vårt pick och pack och flyttar till Nygård ett litet tag. Vi får se! ;)