Upp till kamp!

Snö på marken idag igen när vi vaknade. Men det var inte den stora händelsen idag på förmiddagen. När snön väl hade smält bort och jag gick ut för att lägga Jacob i vagnen för hans förmiddagslur sneglade jag ut på gräsmattan och tyckte att jag såg en mördarsnigel. Åh ta mig tusan om det inte var det när jag gick närmare. Jag gick genast och hämtade saxen. För som ni vet använder jag mig av sax för att klippa dem itu på plats. Jag vägrar gå runt och plocka upp dem. Eftersom Jacob hade somnat kunde jag ta en tur runt huset. Det slutade med att jag hade hittat och klippt 10 stycken små uslingar.

Nu ska de få sig en omgång i år när jag är hemma och kan ta rundor dygnet runt!

Det tar sig, som pyromanen sa!

Johan har, med en aning hjälp från nära och kära, under två helger kaklat om köket. Det blev lite mer än vad vi tänkt från början. När han hade kaklat upp bakom fläkten såg man hur bra det kunde bli om man även kaklade ovanför skåpen. Det har han varit så duktig och pysslat med den här helgen. Så nu är köket snart klart, nytt och fint helt i vår smak!

Jacob hinner man knappt få med på bild numera då han far fram mellan rummen i sin nya fina gåstol som mormor har införskaffat. De två första tänderna som nu syns tydligt har inte besvärat honom särskilt mycket utan han är fortsatt nöjd och glad med tillvaron. 

Det lilla yrvädret tar ingen hänsyn till att det grejas hemma! Här är det full fart framåt som gäller! :)

När vi vaknade idag var marken täckt av SNÖ!! Inte riktigt okej, såhär i slutet av april. Tur att den försvann fortare än kvickt.

Jacob 6 månader!

Favoritleksaken just nu är... Bollen! 

Vad tiden går fort! Om man inte visste det tidigare vet man det verkligen nu när man har barn. Jacob är redan 6 månader och det händer grejer hela tiden. I helgen upptäckte vi den första tanden som börjat komma fram. Nu är det bara en tidsfråga innan han börjar röra på sig ordentligt och jag inte får en lugn stund. Idag satte jag honom en stund i gåstolen där han startade mitt i vardagsrummet medan jag grejade i köket. Helt plötsligt är han i hallen och stunden senare hittar jag honom framför kökslådorna. Där undersöks det noga hur man drar i knopparna för att få ut lådorna. Dags att barnsäkra på riktigt nu?! :)

Jacob på upptäcksfärd!

Johan har börjat riva ner kaklet i köket för att förhoppningsvis sätta upp det nya nästa helg. Vi ska äntligen få upp den nya fläkten där vi tänker oss att kakla utmed sidorna då den är smalare än den gamla. Fortsättning följer...

Det dammade ordentligt när Johan slipade ner det gamla fixet. Nackdelen med öppen planlösning var att vi fick storstäda under söndagen;)

Vårkänslor!

Äntligen kan vi börja ge oss ut på lite längre promenader igen. Knät blir snabbt bättre och bättre. Sjukgymnasten är hyfsat nöjd med mig och jag försöker komma dit minst två gånger i veckan. Övrig tid får det bli hemmaträning. Morfar var hemma i tisdags och kunde rycka in en stund och passa Jacob. Idag kom Jacobs farmor hit med båda kusinerna och hjälpte till när jag skulle iväg. Kusinerna ser till att Jacob inte har tråkigt en enda minut. De är fantastiska med och mot honom.

Det har gått en tid sedan jag skrev sist. Kanske på grund av att vi har haft fullt upp med att fira påsk. Alla lediga dagar passade vi på att träffa nära och kära. På fredagen hälsade vi på i Rapenskår hos gammelmorfar och fikade.Vi åt middag och sov över i Nygård på lördagen och likadant på söndagen i Floda. Fullt upp med andra ord. Det gick över förväntan bra att flänga och fara och Jacob verkar inte ha särskilt mycket emot att sova borta.

Efter helgen har Jacob fått flytta in i sitt rum under natten. Hans rum ligger precis bredvid vårt och vi hör honom så fort det är nåt. Han har sovit väldigt bra fram till morgontimmarna då det ibland kan behövas en napp eller blöjbyte. Det var värre för mig den dagen vi flyttade över spjälsängen. Det blev så tomt bredvid min säng och jag hade svårt att sova. Konstigt, jag har egentligen inte känt någon sorts separationsångest inför något tidigare. Varken att lägga ned amningen eller åka iväg ensam någon kväll var jobbigt men helt plötsligt nu när han inte skulle sova i vårt rum längre kom det som en chock. Som tur är har det blivit bättre för varje natt som gått och nu har vi nog lärt oss att sova gott utan honom i samma rum.