Börjat jobba men kramar ut det sista ur sommaren!

Jag har nu börjat jobba igen på Nödingeskolan i en åk 2 och en åk 3. Det är något helt nytt för mig med dessa unga elever som jag redan känner kommer bli så kul att följa under året. Just nu känns det perfekt att mjukstarta med jobb två dagar i veckan medan Johan är hemma med Jacob.
Vi har nu haft lite sen semester i tre veckor sedan börjar vardagslivet på riktigt. Men den här sista veckan ska vi åka ner till Torekov där Johans föräldrar hyr ett hus. Förhoppningsvis kommer det att bli toppenväder resten av veckan! 😎

Nya uppdateringar!

Det är inte helt lätt med den nya tekniken. Därför får vi prova oss fram innan det fungerar som det ska. Min nya mobil som inte riktigt vill samarbeta fullt ut med mig än går inte att göra blogginlägg ifrån än. Därför är jag förpassad till den stationära datorn där jag kan sitta en liten kort stund när Jacob sover. Vilket är både förmiddagar och eftermiddagar än så länge. Men det verkar som att det är på väg mot att bli endast ett sovtillfälle under dagarna inom kort.

Just nu är det fullt ös på Lilleman som reser sig mot allt han kan hitta och går runt soffan och soffbordet i vardagsrummet. Han drar ut lådor och röjer och vill bli underhållen de flesta vakna timmarna.

Morfar hjälper till att ta kort. De blir ju alltid bra?!

Numera trivs Jacob mycket bättre i bilstolen. Johan hittade en stödkrage för barn så nu somnar han gott om vi åker långt.

Se på reklam är fortfarande en hit.

Safta, sylta och annat som hör sommaren till

Igår var jag, Jacob, kusin Mikaela och Wilton uppe i Rapenskår hos gammelmorfar och plockade vinbär. Än så länge är inte mycket annat klart. Tomaterna börjar bli röda inom kort bara de får lite mer sol🌞
Idag får vi ta hand om gårdagens lilla skörd. Det blir troligtvis sylt och en paj här idag. Saft går inte riktigt åt här hemma än. Vi fick även med oss ett knippe rödbetor med hem som lades in hela redan igår. De var inte så stora än så det var lika bra att lägga in dem hela.
I tisdags fick jag och Jacob åka med och plocka jordgubbar i Ljungskile. Det var första gången för oss båda och det fick bli till några burkar sylt här på kvällen.

Semester!

Johan har gått på lite föräldraledigt han också så nu är vi hemma alla tre och myser i tre veckor. Uppdateringarna här kommer säkert att bli väldigt sporadiskt nu under sommaren. Dels för att vi gärna lägger tid på annat och dels för att jag lämnade in min jobbdator till Änglagårdsskolan förra veckan. Så nu får det bli ett inlägg från mobilen som inte alls fungerar på samma sätt.
Vi har inga direkta planer utan tar dagarna som de kommer och hittar på något utefter väderlek. På kvällarna finns ju än så länge oftast en EM-match eller två att titta på. Förhoppningsvis kommer vi ut en sväng med båten också.  Håller tummarna för att lilleman inte har ärvt pappas sjösjuka😉

Tack och hej, leverpastej!

Igår gästade vi Änglagårdsskolans skolavslutning och sa hej då till mina härliga kollegor där. En fantastisk fin blomma fick åka med hem tillsammans med en bråkdel av alla mina övriga pinaler som man samlar på sig som lärare. Det blir helt enkelt en tur till nästa vecka för att hämta resten av grejerna. Det har nog inte riktigt sjunkit in än att jag faktiskt ska lämna alla godingar där. Förhoppningsvis ses vi ändå!

Jacob fick lära sig både det ena och andra från den eminente Fredrik Landen. 

I veckan har jag kunnat se hur en liten vacker varelse har dykt upp i vår gräsmatta. Det var inget jag la märke till förra året när vi hade flyttat in utan den dök upp i år när jag inte har klippt riktigt så nära busken där den sitter. Nu undrar jag såklart vad det är eftersom den är så fin.

När orden inte räcker till...

Det var nu en vecka sedan jag besökte Nödingeskolan för att skriva på papper till mitt nya jobb. Ja, det blir Nödingeskolan igen, fast den här gången på lågstadiet. Spännande att få vara med de "små" och vara fröken Jennifer på riktigt! Men mitt besök blev inte riktigt som man tänkt det. Under tiden fick en kollega det ofattbara samtalet om att hennes son var försvunnen. Ingen kunde nog riktigt ta in vad som hände i den stunden. Det värsta kunde ju inte ha hänt för det händer ju inte.

Jag var kvar en stund för att ge Jacob mat i personalrummet medan det blev alltmer upprört och alla undrade när vi skulle få det lugnande beskedet om att de hittat honom. Istället kom det beskedet som ingen tror att de någonsin ska behöva uppleva. Han hade hittats och var inte vid liv.

Många tankar har gått till familjen den här veckan och försök att greppa det ofattbara har gjorts utan att det riktigt har hjälpt. Jag vet att gamla och nya kollegor har gjort och gör vad de kan för att finnas där och stötta hela familjen. Tankarna för mig även tillbaka till då det ofattbara drabbade mina släktingar som lever med saknaden varje dag! Ni är hjältar och helt underbara som visar att det går att leva med en så stor sorg. Tankar och kramar även till er!

Jag har inte riktigt firat mitt nya jobb då det inte alls infunnit sig någon fir-känsla. Samtidigt blir ju livet precis som vanligt för alla oss andra lite utanför den innersta kretsen. I det kan jag ändå känna en otrolig tacksamhet för att alla nära och kära är friska och krya och lever i allra högsta grad. Så krama varandra och passa på att gör det som gör er lyckliga och glada.

Passar på att bjuda på en gammal goding! Hjärtat blir alltid fullt med kärlek när man tittar på den här fantastiska lilla varelse.

Svåra beslut att fatta!

Att äta riktig mat är gott en stund, sedan börjar grimaserna komma! 

Veckan har inneburit en del funderande på framtiden. Dels hur jag och Johan ska dela på föräldraledigheten till hösten och senare även våren och en hel del andra beslut att fatta. När man väl börjar tänka märker man snabbt att man prioriterar helt andra saker i livet nu än vad man gjorde tidigare. Jag återkommer med mer info när alla beslut är fattade!

I veckan kunde jag även konstatera att det var tio år sedan som jag och mina kära klasskompisar tog studenten. Grattis till oss! Det har hänt en hel del sedan dess. Många barn har tillkommit i familjerna och en och annan utbildning har studerats och även en del olika jobb. Några har flyttat iväg långväga och som tur är kan man ha kontakt och ses då och då ändå! 

Den här snygga skylten stod mamma och pappa m fl och viftade med för tio år sedan.

Bonus med långhelg för oss!

Äta själv börjar bli ett önskemål...

Johan har haft beredskap i veckan vilket innebär att han får en ledig fredag. Himla gött för oss. Dagen  spenderades ute på tur och shopping-glada föräldrar. Det fanns mycket på inköpslistan och det mesta hittades. Väl hemma igen på eftermiddagen fick vi målat i köket där de ytorna som inte är kaklade eller numera tapetserade ska målas vita. Bara efter första strykningen kunde vi se hur fint och bra det kommer att bli. 

Resten av helgen blir säkert full av aktivitet som vanlig när vi inte har planerat något särskilt.

Nu för tiden vaknar Jacob senare än vanligt. Han har något svårare att komma till ro om kvällarna. Kanske beror det på ljuset. När han vaknar är det alltid en go och glad kille som ligger och tjoar och pratar med nallarna i sitt rum.

Hur man hittar Jacob i sängen på morgonen är alltid en överraskning. Än så länge har vi inte hittat honom såhär! Vi får fortfarande hjälpa honom att sätta sig upp även om han sitter stadigt på egen hand nu.

Jacob 7 månader!

Jacob är redan 7 månader gammal. Tiden går så otroligt fort! Nu för tiden kan han i stort sett sitta själv utan stöd. Men än så länge kan man inte riktigt lämna honom så ensam för rätt som det är tippar han omkull. Men bullar man bara upp ordentligt med kuddar kan han sitta en bra stund på egen hand.

Hos morfar i garaget kan man få prova på både det ena och det andra. Traktorkörning går hem såklart! 

Förra helgen cyklade Johan och morfar Göteborgsgirot med respektive arbetskamrater. De klarade de med bravur allihop. Idag var det min tur att hänga med min pappa runt Kungälvsrundan. Vi hade anmält oss till 30 km eftersom vi inte vågade chansa på mer med mitt knä. Det var andra cykelturen utomhus för min del i år och det kändes över förväntan bra i ben och knä. Vi hade lite motvind men i övrigt var det ett väldigt bra arrangemang och en trevlig runda. Det blir säkert en repris nästa år, kanske då en av de längre sträckorna. 

Idag tapetserade vi en vägg i köket. Efter att ha fixat klart med allt det andra med kaklet och lister till det fick vi äntligen tapetserat. Det blev träimitation i vit/grå nyans som passar bra ihop med det nya kaklet. Nu kan vi nog vara nöjda ett tag framöver med fixandet i köket.

Mitt i arbetets gång.

Jacob sitter gärna med när vi grejar. 

Igår hade vi den årliga Eurovisionskvällen här hos oss. Linn och Helen var här och vi kämpade hårt med att sätta poäng (låt, klädsel och framförande fick poäng 1-5) för att kunna förutse en vinnare. MEN så fel vi hade. Genom de åren vi har tittat ihop har vi nog aldrig haft så fel.

Händelserik helg inför en kortvecka!

I fredags gav jag mig iväg till Lund med goda vänner som följer Sävehofs herrlag i handboll. Nu var det dags för den femte och avgörande kvartsfinalen mot Lugi. Det blev en roadtrip som slutade med att vi fick åka hem med vinst och se fram emot en semifinal mot Kristianstad.

Men att vara borta från den här godingen nästan en hel dag är inte lätt. 

Farmor och farfar kom hit och var sällskap åt resten av familjen när jag var och roade mig. Under lördagen var det ett utmärkt "greja-inne-väder" så Johan gjorde klart det sista i köket med lite lister och sladdar som skulle gömmas. 

På söndag kom mormor och morfar hem från sin utflykt med husbilen till Frillesås. Det blev en heldag här med promenad till vårmarknaden och bort till cykelaffären där jag hade en överraskning att hämta ifrån dem. Det var en CYKEL. Så nu ska förhoppningvis jag och Jacob kunna ge oss ut på lite rundor så fort vi har skaffat en barnstol till pakethållaren. Tur att man har snälla föräldrar:)

Väl hemma hade Johan spanat in ett gott recept på helgrillad fläskkarre som han gjorde med bravur. 

Till de lediga dagarna i veckan har vi planerat att åka till vänner i Munkedal med husbil och sedan Nordens ark med Johans familj. På lördag väntar Göteborgs girot för Johan och pappa/morfar. Vi håller alla tummar och tår för ett härligt cykelväder!

Upp till kamp!

Snö på marken idag igen när vi vaknade. Men det var inte den stora händelsen idag på förmiddagen. När snön väl hade smält bort och jag gick ut för att lägga Jacob i vagnen för hans förmiddagslur sneglade jag ut på gräsmattan och tyckte att jag såg en mördarsnigel. Åh ta mig tusan om det inte var det när jag gick närmare. Jag gick genast och hämtade saxen. För som ni vet använder jag mig av sax för att klippa dem itu på plats. Jag vägrar gå runt och plocka upp dem. Eftersom Jacob hade somnat kunde jag ta en tur runt huset. Det slutade med att jag hade hittat och klippt 10 stycken små uslingar.

Nu ska de få sig en omgång i år när jag är hemma och kan ta rundor dygnet runt!

Det tar sig, som pyromanen sa!

Johan har, med en aning hjälp från nära och kära, under två helger kaklat om köket. Det blev lite mer än vad vi tänkt från början. När han hade kaklat upp bakom fläkten såg man hur bra det kunde bli om man även kaklade ovanför skåpen. Det har han varit så duktig och pysslat med den här helgen. Så nu är köket snart klart, nytt och fint helt i vår smak!

Jacob hinner man knappt få med på bild numera då han far fram mellan rummen i sin nya fina gåstol som mormor har införskaffat. De två första tänderna som nu syns tydligt har inte besvärat honom särskilt mycket utan han är fortsatt nöjd och glad med tillvaron. 

Det lilla yrvädret tar ingen hänsyn till att det grejas hemma! Här är det full fart framåt som gäller! :)

När vi vaknade idag var marken täckt av SNÖ!! Inte riktigt okej, såhär i slutet av april. Tur att den försvann fortare än kvickt.

Jacob 6 månader!

Favoritleksaken just nu är... Bollen! 

Vad tiden går fort! Om man inte visste det tidigare vet man det verkligen nu när man har barn. Jacob är redan 6 månader och det händer grejer hela tiden. I helgen upptäckte vi den första tanden som börjat komma fram. Nu är det bara en tidsfråga innan han börjar röra på sig ordentligt och jag inte får en lugn stund. Idag satte jag honom en stund i gåstolen där han startade mitt i vardagsrummet medan jag grejade i köket. Helt plötsligt är han i hallen och stunden senare hittar jag honom framför kökslådorna. Där undersöks det noga hur man drar i knopparna för att få ut lådorna. Dags att barnsäkra på riktigt nu?! :)

Jacob på upptäcksfärd!

Johan har börjat riva ner kaklet i köket för att förhoppningsvis sätta upp det nya nästa helg. Vi ska äntligen få upp den nya fläkten där vi tänker oss att kakla utmed sidorna då den är smalare än den gamla. Fortsättning följer...

Det dammade ordentligt när Johan slipade ner det gamla fixet. Nackdelen med öppen planlösning var att vi fick storstäda under söndagen;)

Vårkänslor!

Äntligen kan vi börja ge oss ut på lite längre promenader igen. Knät blir snabbt bättre och bättre. Sjukgymnasten är hyfsat nöjd med mig och jag försöker komma dit minst två gånger i veckan. Övrig tid får det bli hemmaträning. Morfar var hemma i tisdags och kunde rycka in en stund och passa Jacob. Idag kom Jacobs farmor hit med båda kusinerna och hjälpte till när jag skulle iväg. Kusinerna ser till att Jacob inte har tråkigt en enda minut. De är fantastiska med och mot honom.

Det har gått en tid sedan jag skrev sist. Kanske på grund av att vi har haft fullt upp med att fira påsk. Alla lediga dagar passade vi på att träffa nära och kära. På fredagen hälsade vi på i Rapenskår hos gammelmorfar och fikade.Vi åt middag och sov över i Nygård på lördagen och likadant på söndagen i Floda. Fullt upp med andra ord. Det gick över förväntan bra att flänga och fara och Jacob verkar inte ha särskilt mycket emot att sova borta.

Efter helgen har Jacob fått flytta in i sitt rum under natten. Hans rum ligger precis bredvid vårt och vi hör honom så fort det är nåt. Han har sovit väldigt bra fram till morgontimmarna då det ibland kan behövas en napp eller blöjbyte. Det var värre för mig den dagen vi flyttade över spjälsängen. Det blev så tomt bredvid min säng och jag hade svårt att sova. Konstigt, jag har egentligen inte känt någon sorts separationsångest inför något tidigare. Varken att lägga ned amningen eller åka iväg ensam någon kväll var jobbigt men helt plötsligt nu när han inte skulle sova i vårt rum längre kom det som en chock. Som tur är har det blivit bättre för varje natt som gått och nu har vi nog lärt oss att sova gott utan honom i samma rum.

Inget ont som inte för något gott med sig!

Veckorna som gått har varit minst sagt speciella. Återhämtningen från operationen har gått förvånansvärt snabbt och i nuläget är det inga problem att stötta på benet. Nu gäller det bara att komma igång med träningen också. Redan på tisdag tas stygnen bort och då kanske det känns lite rörligare. Just nu är det fortfarande lite stelt när jag ska böja på benet.

Jag vet inte vem som har roligast...?! 

Johan har ju varit bortrest och kommer äntligen hem idag! Men i och med det har jag fått massor med hjälp av nära och kära. Mormor och morfar har ställt upp och hjälpt till en hel massa. I början av veckan var morfar ledig och var här hos oss och hjälpte till med Jacob men han hann även måla om hela Jacobs rum. Så nu kan vi snart ställa in Jacobs säng där och se om det funkar redan nu att han sover i eget rum.

Vi har sovit i Nygård några nätter den här veckan och det har gått bra att sova borta. Jacob har somnat som vanligt på kvällarna vid åtta/nio-tiden efter kvällsmålet och sovit ganska bra. Jag har fått flytta över honom till min säng mitt i natten men han har somnat om efter en stund och vaknar vid sju-tiden på morgonen.

En vecka efter operationen!

Nu har det redan gått en vecka sedan knäoperationen och det känns bättre än väntat. Jag kan stötta helt okej på benet och det hugger inte längre lika mycket i baksidan som det gjorde i början. Eftersom mina egna senor inte räckte till och de fick ta lite från frysen på sjukhuset får jag nu käka ganska starka penicillin-piller. Ska bli riktigt skönt när de tar slut! Förhoppningsvis kommer knät att fungera lika bra ändå på lång sikt. Mitt mål är ju att någon gång kunna lira lite boll igen. Men det är ingen ide att ha för bråttom.

Den här veckan har pappa/morfar varit hemma i två dagar och hjälpt oss. Jag och Jacob har även sovit hemma hos dem. Men på dagarna har vi åkt hit hem och grejat i Jacobs rum. Nu är det vitt och vi kan istället pynta med färger på andra saker. Så bort med den vinröda fondväggen som fanns därinne förut.

Nu kunde vi äntligen lyfta in de möbler som vi köpt för gammelmorfars doppresent.

Imorgon hoppas jag och Jacob att vi kommer iväg till vänner som precis har fått en liten ny familjemedlem! 

Efter knäoperationen

Det här hade jag inte riktigt räknat med. Nu är jag sjukskriven i fyra veckor. Sjukskriven från vadå kanske man kan undra? Jo, från min mammaledighet. Läkaren gjorde bedömningen att jag inte kan ta hand om mitt barn med nyopererat knä. Oj, så rätt hon hade. Man har nog med sig själv efter en operation, som hon så vist uttryckte det. För en gång skull var försäkringskassan helt OK att ha att göra med. Mitt sjukintyg var redan inskickat digitalt av läkaren och det var bara att gå in och sjukanmäla sig själv. Det var intressant att beskriva varför jag inte kan ta hand om mitt barn. Jag kan ju i nuläget inte ens gå själv så att bära på ett barn eller lägga honom i vagnen, leka med honom på golvet eller bara byta blöja eller trösta är svårt just nu.

Den här känslan av att inte vara kapabel att ta hand om Jacob är oerhört frustrerande. Jag vill ju instinktivt plocka upp honom när han är ledsen eller precis har vaknat. Förhoppningsvis tar det inte fyra veckor innan jag på ett någorlunda sätt kan återgå till vård av barn igen. Idag har jag mamma/mormor som jobbar hemifrån och hjälper till med det jag inte kan göra själv. Igår hade vi moster och kusin Livia som hjälpte till.

Till råga på allt åker Johan till Andorra på lördag för en veckas skidåkning. Jag och Jacob tar kanske vårt pick och pack och flyttar till Nygård ett litet tag. Vi får se! ;)

Nervöst!

Imorgon är det äntligen dags för knäoperationen. Som jag har väntat och längtat. Förhoppningsvis innebär den här operationen att jag kan spela fotboll igen. Hittills har jag försökt att träna upp styrka i benen igen med de övningar som jag gjorde senast vid knäskadan. Jag och Jacob har gått till gymmet så ofta han har tillåtit det. De senaste gångerna har han vaknat och har fått hänga med därinne. Tyvärr är det inte roligt någon längre stund för honom.
Imorgon kommer mormor hit för att ta hand om Jacob på morgonen medan morfar kör mig till Mölndal och operationen som äger rum redan 07.00. Johan har beredskap den här veckan till råga på allt. Förhoppningsvis kommer det gå bra ändå att vara hemma ensam med Jacob resten av veckan. Nästa lördag åker dessutom Johan till Andorra för årets gubb-skid-resa.

Den här veckan har vi njutit ordentligt av det fina vårvädret. Medan jag åt lunch kände Jacob på ett nytt material; sten! Väldigt spännande.

Det sura äpplet!

Där fick vi känna på hur det är att ha barn som inte sover hela nätter. Jacob tyckte att det var dags att vi också fick känna på småbarnslivet och vaknade lite käckt vid tre inatt. Nu var det som tur var inte svårare än att ge honom nappen som han använder mer och mer nu. Bra eller dåligt? Det får bli en senare fråga. Han vaknar även tidigare på morgonen numer. Vid sju-tiden när Johan går är det bra fart på honom i sin säng och han håller på att snurra ur sitt babynest. Det kanske är dags att ta bort det helt.

Det var kul en liten stund att sitta i gungan. 

I helgen har jag och Johan bokat en bio mitt på lördagen. Mormor och morfar ska få vara barnvakter en stund. Om de har tur får de lite hjälp av Victoria och Livia.

Namngivning

Vi var på besök i Kärra under veckan och när Livia sov kunde Jacob låna hennes fåtölj en kort stund.

I lördags hade vi namngivning för Jacob. Hela förra veckan gick åt till förberedelser trots att vi hade valt att ha en "liten" ceremoni med bara de närmaste närvarande. Det blev ändå runt 30 personer som samlades i Folkets hus här i Älvängen. Vi hade bestämt att göra pajer och cupcakes själva. Våra mammor hjälpte till så att vi inte behövde laga allt själva. Det blev väldigt lyckat och Jacob tackar så mycket för alla fina saker han fick och uppvaktningen.

Pappa fick i uppdrag att köpa kläder till namngivning när han var i Ludvika. En liten keps kunde han inte låta bli i affären.

Förra veckan var Johan på kurs i Ludvika vilket innebar att vi var ensamma hemma i fyra dagar. Det gick överraskande bra och Jacob har fortsatt med att sova bra på nätterna. Numer behöver vi inte ens natta honom utan bara lägga honom i sin säng och säga godnatt och sedan sover han efter en liten stund. Undrar när detta vänder och vi får smaka på småbarnstiden ordentligt;)

Jag och Jacob passade på att åka på olika utflykter när pappa inte var hemma och vi hade bil. En liten tur till Gråbo blev det och besök hos söta Nova och hennes föräldrar. Vi hade sån tur att vi fick middag och underhållning under eftermiddag/kväll. Jacob kunde inte annat än att sova gott hela vägen hem i bilen.

Inte alltid som man tänkt!

I onsdags skulle jag ha opererat mitt knä men så blev det inte. Förra veckan ringde en operationssköterska till mig och berättade att en sal ska stängas ner och därför sköts en del operationer upp. Hon tipsade samtidigt ungdomar att bli operationssköterskor eftersom det tydligen är stor brist på dem. Nu blir det istället den 29 februari som korsbandet äntligen ska lagas. Mer tid till att återfå så mycket styrka som möjligt. Så nu ränner jag och Jacob till gymmet i parti och minut.

Idag åkte Johan till Ludvika på utbildning. Det innebär att jag och Jacob är gräsänklingar till på torsdag. Nu ska vi hitta på en massa roligt. Det blir nog mest förberedelser inför Jacobs namngivning på lördag.

Helt plötsligt har Jacob börjat acceptera nappen korta stunder.  Amning är ju snart ett avslutat kapitel  så då får han hitta annan tröst.

Babyshowers!

I helgen har vi firat två blivande mammor med överraskningar. Den amerikanska traditionen med Babyshower har spridit sig. Vi såg det som ännu ett tillfälle att träffas och tjöta lite. Först ut var det min kusin, Mikaela, som vi överraskade hemma hos dem. Det blev kakbuffe och lite lekar och gissningstävlingar om när bebisen kommer. Peter hade gjort ett utmärkt jobb med att hålla det hemligt och anlände prick på utsatt tid. Grymt jobbat av tjejligan Caroline, Ann-Therese och Emelie för planeringen av det hela!

Förra veckan skrev jag att vi pysslade med lite grejer när familjen var hos oss. Då kunde jag inte skriva vad vi höll på med men nu får ni se resultatet.

Vi fick gissa hur stor (liten) Mickan var runt magen med varsin remsa av toalettpapper.

Nu i förmiddags var det Annelies tur att få besök av ett gäng tjejer. Hon var inte lika lätt att överraska och Christofer fick kämpa med att få ut henne på en promenad så vi kunde duka upp lite brunch under tiden. Jag och Sandra hann komma innan hon själv kom hem igen. Men det blev en lyckad dag ändå med en hel del tjöt om ditt och datt.

Tur att båda blivande mammorna är pigga och glada och orkar med överraskningar som det här. :)

En riktig familjehelg!

Den här helgen har verkligen tagits tillvara på på allra bästa sätt. I fredags åkte jag och Jacob först för att hämta upp moster Victoria och sedan mormor på jobbet. Därefter åkte vi till Ullared! Det blev en härlig dag och Jacob verkade gilla stället där han fick både en och två nya skjortor. När vi kom hem hade morfar köpt thaimat som vi åt medan vi tittade på handbollsmatch.

På lördagen var vi och mina föräldrar bjudna till Johans föräldrar i Floda. Vi fick avnjuta en fantastisk fiskrätt. Inte helt ovanligt när svärmor har lagat maten.

Johan hämtade vår nya spis i fredags och nu idag var det dags att sätta den på plats. Innan har vi endast haft en häll så det innebar att såga lite i bänkskivan samt ta bort skafferi-lådor. Ugnen som vi hade innan satt bredvid kylen och blev så varmt att vi ibland brände oss när vi kom när den. Nu har vi barnsäkrat och köpt en ny spis som inte bränns. Victoria och Livia sov i Nygård inatt och allihopa kom ner till oss idag och åt lunch och hjälpte till med diverse uppgifter.

Amningen!

Den omtalade och kontroversiella amningen måste jag bara berätta min version om. Det här är givetvis mina erfarenheter och upplevelser kring amning och kanske fungerar på ett helt annat sätt för någon annan. Innan Jacob kom tänkte jag att det här kommer jag att fixa och ville klara. Det får väl bli lite sårigt men jag ska få det att fungera för det skulle ju vara så lätt och smidigt att alltid ha maten med sig.

Vad hände sedan då?
När Jacob väl var född började det hela som det ska göra. Han började suga direkt när han blev lagd på bröstet och höll på i nästan en timme. Bebisen får ju då i sig råmjölk eftersom bröstmjölken inte har börjat producerats än. Men redan första dygnet på BB märktes att han inte blev riktigt nöjd. Han ville och skulle (enligt barnmorskorna) suga nästan hela tiden och det gick ju inte eftersom det bara blev sårigare och sårigare för varje gång. Mjölken hade ju fortfarande inte runnit till och han fick ju mer eller mindre kämpa för ingenting. Tredje dygnet fick han äntligen lite ersättning av en sköterska. Fjärde dagen på BB kom en barnmorska med något som kallas för amningsnapp. Jag hade inte hört eller läst något om en sådan tidigare. Vid det laget blödde det rejält från ena bröstvårtan och den andra var väldigt sårig. Amningsnappen hjälpte något för att det skulle läka men jag hade fortfarande ingen mjölk. När det var dags för amning fick vi därför hjälpas åt. Så samtidigt som Jacob fick suga med hjälp av nappen och stimulera, fick Johan stå med en sond-spruta och ge honom lite belöning för sitt arbete. Helt plötsligt hade vi en go och glad bebis som blev nöjd och mätt!

Vi fortsatte med den här sortens amning när vi kommit hem. Amningsnapp som skydd och sond med ersättning vid sidan av. Mjölken rann till tillslut med hjälp av detta men det var två dagars heltidsjobb hemma innan vi fick till det. Nu kan vi helt och hållet gå över till bara amning, trodde vi. Vid amningstillfällena fick Jacob fortsatt kämpa för att bli nöjd. Oftast slutade det med att han somnade av utmattning men vaknade en stund senare och ville ha mer. Jag kom helt enkelt inte ur soffan och blev sittande i timmar då han ville äta. Därför fick han då och då en slurk ersättning vid sidan av för att bli nöjd och kunna somna bättre. Ju längre tiden har gått desto mer ersättning har han fått. Amningsnappen fick hänga med i nästan två månader eftersom jag trodde att Jacob inte klarade av att suga utan den. Men helt plötsligt råkade den ramla av i sängen och han högg tag och fortsatte äta utan den som om ingenting hade hänt. Sedan dess har vi inte använt nappen under de få amningstillfällena som blir. Just nu är det mest morgon- och kvällsamning. Visst har det varit mysiga stunder med Jacob att sitta och amma. Men om det har varit värt besväret vet jag fortfarande inte.

Problemet som vi nu står inför är att lägga ner amningen helt. Den har fungerat väldigt bra för att få Jacob att somna på kvällarna och somna om mitt i natten. Den senaste veckan har han ju sovit från 23-tiden till 8 på morgonen, vilket vi håller alla tummar och tår för att han ska fortsätta med. Vi får helt enkelt försöka få honom att somna på annat vis kvällarna framöver. Det är tyvärr väldigt bekvämt att lägga sig själv med honom vid sig och halvsova medan han somnar istället för att gå runt och vagga. Vi behöver egentligen inte skynda på med detta om det inte vore för min knäoperation som jag äntligen fått tid till. För min del hade det varit skönt om brösten inte är stenhårda på morgonen när jag ska åka till operationen och ligga på bordet och läcka under tiden.

Fortsättning följer...

Tillbaka till verkligheten och nya rutiner!

Johan börjar jobba igen efter en lång och härlig ledighet. Jacob är nu tre månader och det är precis som alla säger. Tre månader är en magisk gräns där han börjar bli en liten person och vi föräldrar börjar få lite ordning på saker och ting. Jacob sover längre på natten och ligger nöjd och glad i gymmet på dagarna där han har massor att upptäcka. Just nu är hans egna händer det mest intressanta men ibland hugger han tag i närmaste leksak. Inatt slog han sitt eget sömnrekord och sov åtta timmar. Det kan gärna få fortsätta i den stilen tycker jag.

3 månader gammal och nöjd med livet för det mesta.

Kalas hos faster och kusinerna, Jacob trivs bra i farfars knä.

Nyårsfinklädd med sin nya gosekanin från fam. Carlsson.